3 månader kvar

Den värsta tiden för mig här i USA hitills har definitivt varit slutet av januari, februari och början på mars. 
Jag ska inte alls säga att det har varit dåligt, för det har det verkligen inte varit. Utan jag ska säga att jag har haft dagar då allt känns hopplöst och jobbigt och jag bara velat lägga mig och sova i några veckor. Dessa dagar har jag regelbundet haft i kanske två månader, vilket jag inte alls hade första månaderna här. 
 
Känslomässigt är allt väldigt annorlunda nu från hur det var i början. 
Året börjar gå på sitt slut med mindre än 3 månader kvar, och jag börjar tänka mer och mer på att komma hem. 
Och det är så enormt jobbigt att tänka på. 
Ibland tänker jag inte alls på Sverige och jag kommer ibland helt av att jag ens har/hade ett liv i Sverige, att jag en känner folk där. För det här är ju mitt liv nu. Och jag är ledsen för att detta äventyr börjar ta slut, för jag vill verkligen inte lämna. 
 
Å andra sidan, längtar jag hem väldigt mycket. Jag börjar tröttna på en del saker som jag från början var okej med. 
Jag längtar fruktansvärt mycket efter maten, svensk sommar, och kanske mest att känna att jag hör hemma.
 
Så jag har haft en tuff tid men jag har också haft så mycket roligt! Men jag tror att dessa 3 månader kommer att bli dom bästa och jag ser verkligen fram emot min sista tid här, och jag försöker att tänka på hemresan som något som kommer att hända, och det är varken dåligt eller bra utan det bara är så. 
 
Kram 
Upp